<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Readgujarati.com</title>
	<atom:link href="http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.readgujarati.com/sahitya</link>
	<description>Just another WordPress weblog</description>
	<lastBuildDate>Sat, 17 Oct 2009 12:00:28 +0000</lastBuildDate>
	<generator>http://wordpress.org/?v=2.8.4</generator>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
			<item>
		<title>વિશેષ નોંધ &#8211; તંત્રી</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4042</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4042#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 21 Jun 2009 15:39:30 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[તંત્રી નોંધ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4042</guid>
		<description><![CDATA[પ્રિય વાચકમિત્રો,
રીડગુજરાતીના આ સાહિત્ય વિભાગને &#8216;સંગ્રહિત લેખો&#8217; એવું નવું નામ આપવામાં આવ્યું છે. આ વિભાગમાં કુલ 2475 લેખોનો સમાવેશ થાય છે જેની પર આશરે 31000 જેટલા વાચકોના પ્રતિભાવો પ્રાપ્ત થયેલા છે. ઈ.સ. 2005 થી જૂન-2009 સુધીના તમામ લેખો અહીં સંગ્રહિત કરવામાં આવ્યા છે. એક જ વિભાગ પર લેખોનું ભારણ વધતા ટેકનિકલ મુશ્કેલીઓ સર્જાવાની શક્યતા રહેલી [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=4042</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>મનનાં સવાલ, વિજ્ઞાનનાં જવાબ – રાકેશ ઠક્કર</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4009</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4009#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2009 02:32:02 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[અન્ય લેખો]]></category>
		<category><![CDATA[અન્ય સાહિત્યકારો]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4009</guid>
		<description><![CDATA[[ શ્રી રાકેશભાઈના પુસ્તક ‘હોમ ટિપ્સ’ ને આપણે થોડા સમય અગાઉ માણ્યું હતું. તેનાથી કંઈક અલગ પ્રકારનું આ તેમનું બીજું પુસ્તક જાણે કે સામાન્ય જ્ઞાનનો ખજાનો છે ! ઘણી જાણવા જેવી બાબતોને આવરી લેતું આ પુસ્તક રીડગુજરાતીને ભેટ આપવા બદલ રાકેશભાઈનો (વાપી) ખૂબ ખૂબ આભાર. તેઓ વાપી નગરપાલિકામાં ફરજ બજાવે છે. આ ઉપરાંત તેઓ સુરતથી [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=4009</wfw:commentRss>
		<slash:comments>16</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>જીવનવલોણું – દિલીપ રાણપુરા</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4007</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4007#comments</comments>
		<pubDate>Thu, 11 Jun 2009 02:29:11 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[અન્ય સાહિત્યકારો]]></category>
		<category><![CDATA[સાહિત્ય-લેખો]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4007</guid>
		<description><![CDATA[[‘જીવનવલોણું’ પુસ્તક (આવૃત્તિ, 1987)માંથી સાભાર. પુસ્તક હાલ અપ્રાપ્ય છે.]
[1] અહંકારનું પ્રતીક 
કલિંગના યુદ્ધ પછી સમ્રાટ અશોક એટલો બદલાઈ ગયો કે એ પહેલાંનો અશોક ન રહ્યો. પહેલાં એ રાજ્યોનો સમ્રાટ હતો, હવે એ સદભાવનાઓનો સમ્રાટ બની રહ્યો હતો. પહેલાં એ એક દમામથી રહેતો, હવે એ દમામની જગ્યા વિનમ્રતાએ લઈ લીધી હતી. પહેલાં એ અહંતાથી ઊભરાતો હતો, [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=4007</wfw:commentRss>
		<slash:comments>7</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>યે તુમકો હુઆ ક્યા ? – મૃગેશ શાહ</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4002</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4002#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Jun 2009 02:02:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[ટૂંકી વાર્તાઓ]]></category>
		<category><![CDATA[મૃગેશ શાહ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4002</guid>
		<description><![CDATA[ફક્ત એનું નામ જ ‘આનંદ’ નહોતું, એ સ્વભાવે પણ આનંદી હતો. કોઈ મિમિક્રી કલાકાર તરીકે પ્રોગ્રામ આપી શકે એટલા ટૂચકાઓ અને ગીતો એના આંગળીના વેઢે રમતા. જ્યારથી એ આવ્યો ત્યારથી ઑફિસનું વાતાવરણ સાવ જ બદલાઈ ગયું હતું. સિનિયર-જૂનિયરની ભેદરેખા એણે જાણે ભૂંસી નાખી હતી. બધા લોકો સાથે એટલો ભળી ગયો હતો કે એક દિવસ માટે [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=4002</wfw:commentRss>
		<slash:comments>49</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ઘંટ-ન્યાયનો – નિરંજન ત્રિવેદી</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4000</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4000#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 10 Jun 2009 02:00:47 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[હસો અને હસાવો]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=4000</guid>
		<description><![CDATA[[કટાક્ષિકા]
વજીર સાળાના મૃત્યુની રાહ જોઈ રહ્યો હતો. હમણાં કોઈ આવશે અને સાળાના મૃત્યુના ખબર લાવશે. જમણી આંખ પણ હમણાં જ ફરકી હતી એટલે તે શુભ સમાચારની અપેક્ષા રાખી રહ્યો હતો. પરંતુ ? કોઈ કાસદ દેખાયો નહિ. પોતાના હાથે જ ઝેર આપીને આવ્યો છતાં સાળો સાલો મર્યો કેમ નહિ તેની ચિંતા વજીરને સતાવતી હતી.
ત્યાં&#8230;.
ત્યાં ઘોડાના દાબડા [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=4000</wfw:commentRss>
		<slash:comments>15</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>આવું કેમ ? – સં. આદિત્ય વાસુ</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3987</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3987#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2009 02:02:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[અન્ય લેખો]]></category>
		<category><![CDATA[અન્ય સાહિત્યકારો]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3987</guid>
		<description><![CDATA[[ ભારત એટલે ઉજ્જવળ પરંપરાઓનો દેશ. ઈતિહાસ કહે છે કે ભારતની આ મહાન પરંપરાઓ જ માનવજાતનું સંસ્કાર-ઘડતર અને ચણતર કર્યું છે. જગતના કોઈ દેશમાં જોવા ન મળે તેવી આ પરંપરાઓને આપણે સૌ આટલાં વર્ષો પછી પણ જાળવી શક્યા છીએ તે ગૌરવની વાત છે. આપણી મહાન સંસ્કૃતિમાં સદીઓથી ચાલી આવતી અનેક પરંપરાઓ અને રીતરિવાજો છે. જેમ [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=3987</wfw:commentRss>
		<slash:comments>10</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>પાંદડે પાંદડે રેખા – સં. મહેશ દવે</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3985</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3985#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 09 Jun 2009 02:00:44 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[મહેશ દવે]]></category>
		<category><![CDATA[સાહિત્ય-લેખો]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3985</guid>
		<description><![CDATA[[ શ્રી મહેશભાઈ દવે દ્વારા સંકલિત ‘પાંદડે પાંદડે મોતી’, ‘પાંદડે પાંદડે જ્યોતિ’, ‘પાંદડે પાંદડે દીવા’ અને ‘પાંદડે પાંદડે કિરણ’ પુસ્તકના સુંદર લેખો આપણે અગાઉ માણ્યા છે. તાજેતરમાં પ્રકાશિત થયેલ આ શ્રેણીના નવા પુસ્તક ‘પાંદડે પાંદડે રેખા’માંથી આજે માણીએ કેટલાક જીવનપ્રેરક લેખો સાભાર. પુસ્તક પ્રાપ્તિની વિગત લેખના અંતે આપવામાં આવી છે.]
[1] જીવનનો આનંદ 
ત્રણ શિકારીઓ હતા. [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=3985</wfw:commentRss>
		<slash:comments>9</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>જાણ્યાં-અજાણ્યાં – ડૉ. પ્રદીપ પંડ્યા</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3976</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3976#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2009 02:02:12 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[ટૂંકી વાર્તાઓ]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3976</guid>
		<description><![CDATA[[‘ચિત્રલેખા-વાર્તા વૈભવ : 2005’ વિશેષાંકમાંથી સાભાર. ડૉ. પ્રદીપ સાહેબનો (વડોદરા) આપ આ સરનામે pandya47@hotmail.com અથવા આ નંબર પર +91 9376216246 પર સંપર્ક કરી શકો છો.]
હાડ ગડગડાવી નાખતી ઠંડીમાં પણ દાર્જીલિંગના ટાઈગર હિલના શિખર પર હાજરો વ્યક્તિઓની ભીડ હતી. નીચે ખુલ્લા મેદાનમાં, ટુરિઝમના બિલ્ડિંગના ભોંય મજલે, પ્રથમ મજલે હજારો યુવક-યુવતીઓ, સહેલાણીઓ, રાત્રિના સાડા ત્રણ વાગ્યાથી ઊભાં [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=3976</wfw:commentRss>
		<slash:comments>18</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>પ્રતિભાનું શિલ્પકામ – જ્વલંત છાયા</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3974</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3974#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Jun 2009 02:00:55 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[અન્ય સાહિત્યકારો]]></category>
		<category><![CDATA[સાહિત્ય-લેખો]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=3974</guid>
		<description><![CDATA[[વ્યવસાયે શ્રી જ્વલંતભાઈ ‘દિવ્યભાસ્કર’ના પત્રકાર છે અને વિવિધ પ્રકારના વિષયો પર તેમના સુંદર લેખો સતત પ્રકાશિત થતા રહે છે. આ અગાઉ આપણે તેમનો ‘ગાંઠિયા અને સૌરાષ્ટ્ર’નો રસપ્રદ લેખ માણ્યો હતો. આજે માણીએ નારી પ્રતિભાઓ વિશેનો તેમનો આ પ્રસ્તુત લેખ. રીડગુજરાતીને આ સુંદર કૃતિ મોકલવા માટે જ્વલંતભાઈનો (રાજકોટ) ખૂબ ખૂબ આભાર. આપ તેમનો આ નંબર પર [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=3974</wfw:commentRss>
		<slash:comments>4</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>ક્રાંતિ-શાંતિનો અપૂર્વ સંગમ &#8211; વિનોબા ભાવે</title>
		<link>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=121</link>
		<comments>http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=121#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 07 Jun 2009 02:02:18 +0000</pubDate>
		<dc:creator>admin</dc:creator>
				<category><![CDATA[અન્ય સાહિત્યકારો]]></category>
		<category><![CDATA[વિનોબા ભાવે]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.readgujarati.com/sahitya/?p=121</guid>
		<description><![CDATA[[પુન: પ્રકાશિત]
હું નાનો હતો, ત્યારથી મારું ધ્યાન બંગાળ અને હિમાલય ઉપર ચોંટયું હતું. હિમાલય અને બંગાળ જવાનાં સપનાં હું સેવ્યા કરતો. બંગાળમાં વંદેમાતરમ્ ની ક્રાંતિની ભાવના મને ખેંચતી હતી, અને બીજી બાજુએથી હિમાલયનો જ્ઞાનયોગ મને તાણતો હતો. 1916માં જ્યારે હું ઘર છોડીને નીકળી પડયો, ત્યારે મને એક તો હિમાલય જવાની ઈચ્છા હતી, બીજી બંગાળ જવાની. [...]]]></description>
		<wfw:commentRss>http://www.readgujarati.com/sahitya/?feed=rss2&amp;p=121</wfw:commentRss>
		<slash:comments>3</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
